på väg till lidköping

hej,

sitter i bilden påväg till lidköping
musiken rullar på förfullt i hörlurarna & precis nu spelad freeze med jordin sparks.
känns som tankarna går i 90km precis som bilen.
varför tänker man jämt på vad som kommer hända imorn eller nästa dag,
kanske till och med nästa vecka eller om en månad, ibland ser man till&med ett år framåt!
måste verkligen sluta med detta. varför inte bara ta en dag i taget? 
men ibland kanske man måste se framåt och inte bara se dagen som den är. men oftast bblir man besviken när det man tänks sig ska hända inte händer juts då eller om nåt man inte väntar sig händer, ex om en som står nära försvinner till det fina i det blå.  Så man ska inte ha förstora förhoppningar för morgondagen.. 

mina funderingar är om miljoner saker fast kanske om lite samma saker. 

folk försvinner.
man förväntar sig något man inte får. 
man hoppas på för mycke men vet inte om det kommer att hända.

nu rullar låten över till svennebannan.
- ja, jag vet att den låten/texten suger och att den är totalt uttjatad,
men den påminner så himla mycket om i sommras så jag njuter verkligen av att lyssna på den. 
inte för själva texten utan för alla minnen so kommer upp i mitt huvud.
jag var verkligen som lyckligast då!

nej tjingtjing nu ska jag sova biten som är kvar till lidköping (y


skrev det i bilen i morse innan jag insåg att jag inte hade något internet
så det fick komma upp nu istället eftersom jag sparade det (yy

pusspuss
/ linntallberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0